Läsårsplanering årskurs 9

Planering hem- och konsumentkunskap årskurs 9

Lektion1	Introduktion Kursplan Rutiner	Jämföra, Resonera Göra val		Äppelefterrätter
Lektion 2	Hållbar utveckling , ekonomi	Introduktion ekonomi		Korvrätt
Lektion 3	Hållbar utveckling, ekonomi	Budget		Datorsal
Lektion 4	Hållbar utveckling, ekonomi			Datorsal
Lektion 5		Reda	Lämna in ekonomiuppgift	Sås och stuvning
Lektion 6		Baka med jäst		Skapa ett eget matbröd
Lektion 7	Hållbar utveckling, hälsa, ekonomi och miljö	Repetition S.M.A.R.T.		Fiskgryta
Lektion 8	Skolverkets prov		Prov: en hållbar tacokväll
Lektion 9		konsumentkunskap
Lektion 10	Skolverkets prov
Lektion 11	Skolverkets prov
Lektion 12	Skolverkets prov
Lektion 13	Skolverkets prov
Lektion 14
Lektion 15	Mattraditioner	Mat från hela världen		??
Lektion 16

 

Mat och ekonomi åk.9, arbetsuppgift

Mat och ekonomi!

Det är i slutet av månaden och familjen Slant har har dåligt med pengar. I vanliga fall är de väldig noga med vad de äter eftersom hela familjen älskar att idrotta och vill prestera så bra som möjligt. Nu är det dock så att pengarna på matkontot är nästan slut och familjen behöver tillaga en middag som både är billig och näringsrik. I frysen finns en bit falukorv som familjen tänker använda. Resten får ni hjälpa dem med. Enas i gruppen om vad ni kan laga till som skulle passa familjen Slant. Det ska alltså vara en billig och nyttig korvrätt. Tillaga rätten och räkna sedan ut vad den kostar. Svara också på följande frågor:

1.Vad lagade ni för maträtt och vad blev priset?
2.Tycker du att er maträtt blev både billig och nyttig? Motivera ditt svar!
3.Tror du att det är svårt att laga bra mat till en liten kostnad? Hur kan man tänka, ge gärna egna tips!

Skapa ett eget bröd åk.9

ATT SKAPA ETT EGET BRÖD

1. Läs igenom några brödrecept i hem- och konsumentkunskapsboken.

2. Skapa sedan ett eget bröd. Utgå från grundreceptet:


25 g jäst
vätska (t.ex. vatten eller mjölk)
socker, honung eller sirap (lite)
salt
mjöl  (t.ex. vetemjöl, grahamsmjöl, rågsikt, rågmjöl)
eventuellt någon annan tillsats t.ex. havregryn, solrosfrön, pumpakärnor, linfrö, rivna morötter eller kryddor

1.Smula jästen i en bunke
2.Värm degvätskan till fingervarmt
3.Rör ut jästen med degvätskan
4.Tillsätt sött och salt
5.Tillsätt mjöl och övriga ingredienser
6.Knåda
7.Jäs
8.Baka ut till valfri form
9.Jäs
10.Grädda i ugnen

LPP Mat och hälsa åk.8

Hem- och konsumentkunskap
Kyrkskolan
Årskurs 8
Lärare: Anna Runkvist


Pedagogisk planering
Hem- och konsumentkunskap, åk 8
Arbetsområde: Mat och hälsa

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa och välbefinnande.

Genom undervisningen i ämnet hem-och konsumentkunskap ska eleverna  ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang.
(Lgr 11, kursplan Hem- och konsumentkunskap)

Centralt innehåll:
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar         arbetsprocessen och resultatet.
• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.
• Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande

Mål:
Du ska fördjupa dina kunskaper om näringsämnena. Du ska förstå begreppen energi, kilojoul och kilocalori. Du ska förstå hur energibehovet kan variera mellan olika personer. Du ska förstå vikten av motion för att hälsosamt liv. Du ska få kunskap om sjukdomar kopplade till mat och hälsa.

Arbetssätt och uppgifter:
Undervisningen kommer att genomföras som genomgångar och som arbete i grupp med planering av måltider och praktiska uppgifter i köket. Du kommer också att göra ett individuellt skriftligt arbete om mat, hälsa och individuella energi och näringsbehov.

Bedömning:
Hur du planerar och tillagar måltider.
Hur du använder metoder, livsmedel och utrustning.
Hur du motiverar dina val med hänsyn till hälsa.
Hur du bedömer arbetsprocessen och resultatet.
Hur du resonerar runt varierade och balanserade måltider och hur de kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Planering:
Lektion 1: Introduktion till hem- och konsumentkunskap
Lektion 2: Genomgång: Mat och hälsa. Planera middag.
Lektion 3: Tillaga och presentera middagen i grupp.
Lektion 4: Tillsatser i mat. Jämföra olika produkter. Inlämning av arbetet om Mat,hälsa och individuella energi och näringsbehov.

LPP Mat och hälsa åk.7

Hem- och konsumentkunskap
Kyrkskolan
Årskurs 7
Lärare: Anna Runkvist

Pedagogisk planering
Hem- och konsumentkunskap, åk 7
Arbetsområde: Mat och hälsa


Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa och välbefinnande.

Genom undervisningen i ämnet hem-och konsumentkunskap ska eleverna  ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang.
(Lgr 11, kursplan Hem- och konsumentkunskap)

Centralt innehåll:
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar         arbetsprocessen och resultatet.
• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.
• Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande

Mål:
Du ska få kunskap om hur man äter hälsosamt och hur man kan planera sina måltider med hjälp av tallriksmodellen, kostcirkeln, måltidspusslet och nyckelhålet. Du ska få kunskap om vilka näringsämnen som vi behöver och vad energi är.

Arbetssätt och uppgifter:
Undervisningen kommer att genomföras som genomgångar och som arbete i grupp med planering av måltider och praktiska uppgifter i köket. Du kommer också att göra ett individuellt skriftligt arbete om mat och hälsa.

Bedömning:
Hur du planerar och tillagar måltider.
Hur du använder metoder, livsmedel och utrustning.
Hur du motiverar dina val med hänsyn till hälsa.
Hur du bedömer arbetsprocessen och resultatet.
Hur du resonerar runt varierade och balanserade måltider och hur de kan sättas samman.

Planering:
Lektion 1: Introduktion till hem- och konsumentkunskap
Lektion 2: Genomgång: Mat och hälsa. Planera frukost.
Lektion 3: Tillaga och presentera frukosten i grupp. Planera lunch.
Lektion 4: Tillaga och presentera lunchen i grupp. Inlämning av Mat och hälsa arbetet.

Pizzasallad

Så här gör du pizzasallad. Det kan vara gott att servera till din pizza. Salladen blir allra bäst om den får vila i kylskåp i några timmar innan du ska äta den. Då hinner vitkålen bli mjuk och fin av vinägrettsåsen.

ca. 5 dl strimlad vitkål
1 msk vitvinsvinäger eller äppelcidervinäger
2 msk olja
1 msk vatten
½ tsk salt
1 krm svartpeppar

1. Strimla vitkålen. Det gör du lätt med osthyveln.
2. Blanda vinäger, olja, vatten och kryddor .
3. Lägg vitkålen i en skål och slå över vinägrettsåsen. Blanda noga!

Pizza- Hur nyttigt är det?

Pizzan har sitt ursprung i Italien och man vet att där har de ätit pizza sedan mitten av 1800-talet! Pizzan finns ju, som ni alla vet, i många olika varianter och det kommer hela tiden nya.

Ni har säkert också hört att pizza skulle vara onyttig mat. Här ska jag visa er att det inte behöver vara så. Om du bakar din pizza själv, så kan du göra några val som gör din pizza nyttigare! När man säger att pizza är onyttigt, så är det ofta pizzans höga fettinnehåll som man syftar på. Som ni vet så behöver vi alla äta fett för att våran kropp ska fungera bra. Fett ger energi och behövs också för att vi ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna. Dessutom fungerar fett som en slags isolering för kroppen, så att vi inte fryser så mycket och det är en viktig energireserv. Det är dock inte bra att äta för mycket fett. Det kan göra oss överviktiga och våra blodkärl kan slammas igen av fettet. På pizzan kommer det mesta av fettet från osten. Vill du äta nyttigt så kan du välja att ta lite mindre ost på din pizza, eller så kan du välja en ost med lägre fetthalt.

Pizzans botten är gjord av vetemjöl och den innehåller därför kolhydrater. Kolhydrater behöver vi också få i oss varje dag. Kolhydraterna ger oss energi och gör så att vår hjärna kan fungera på ett bra sätt. Ska du göra en nyttigare pizza, så kan du välja att använda ett fullkornsmjöl till din pizzabotten. Du kan prova att byta ut en del av vetemjölet mot grahamsmjöl, då får du i dig mer kostfiber. Det är bra för vår kropp att få sig ordentligt med kostfiber. Det gör så att vi känner oss mätta längre. Vi slipper också hål i tänderna eftersom vi får tugga mer när det finns fiber i maten och det gör att vi får mer saliv i munnen som skyddar våra tänder. Våra tarmar mår också bra av att äta fiber för då får de jobba mera.

Vilken fyllning du har på pizzan kan ju vara lite olika. Har du till exempel skinka, köttfärs, tonfisk, räkor eller kyckling så får du i dig proteiner. Proteiner behöver du för att kunna växa och för att din kropp ska kunna bygga upp muskler och andra vävnader. Proteiner ger dig också energi och i dem finns viktiga vitaminer och mineraler. Om du är vegetarian, så är det viktigt att du får i dig proteiner på annat sätt. Då kan du t.ex. äta sojaprodukter och bönor för att få i dig tillräckligt. På pizzan så innehåller också osten protein.

Pizza brukar också ha tomatsås. I tomater finns det en massa vitaminer, men för att du ska få i dig tillräckligt är det viktigt att du serverar din pizza med någon sallad.

Kommer du ihåg tallriksmodellen? Här ser du att du behöver ha en ganska stor del av grönsaker för att din pizza ska bli en nyttig måltid. Pizzasallad kan vara gott att servera till!